För några dagar sedan skrev Jonas Hellberg (S) i Barometern-OT om hur han vill stoppa de svenska skolelevernas kunskapstapp i internationella jämförelser – något som inte minst utbildningsminister Jan Björklund (FP) varnat för i många år. Idag svarar jag och min kollega i Barn- och ungdomsnämnden Lene Polteg (FP) att det inte räcker med ord, utan att skolan måste få resurser också.
Vad kan man då göra som kommunpolitiker? Jo, man kan anställa speciallärare så att den växande gruppen barn med särskilda behov tidigt får lära sig läsa, skriva och räkna. Man kan göra något åt bristen på skolpsykologer, när den psykiska ohälsan bland unga gör sig alltmer påmind. Man kan återinföra den sista skolsjukgymnasten som Hellberg med flera sparade in på härom året - barnen blir inte friskare bara för att man tar bort sjukgymnasten.
Men handlingar talar högre än ord. Bara två dagar efter Hellbergs debattartikel röstade han och hans rödgröna kollegor nej till alla dessa satsningar som Folkpartiet liberalerna hade föreslagit och finansierat, och som hade kunnat hjälpa Kalmars skolor att nå de högt uppsatta målen.
Följ mig på Facebook
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar