Hjälp mig att avsluta min landsmötesmotion!

UPPDATERING: Nu är motionen inskickad!

Min landsmötesmotion om ett mer lyhört valsystem har fått många positiva kommentarer, och nu har jag suttit och kortat ned den ett bra tag. Maxgränsen för brödtexten är nämligen på 4 500 tecken, och den ursprungliga texten var på 7 253 tecken, när jag hade fått med allt som jag ville ha sagt.

Nu är jag nästan klar, men det är fortfarande 687 tecken för mycket. Imorgon lördag måste jag lämna in den, om jag ska ha någon chans att få mitt länsförbund att ställa sig bakom den. Kan du komma med förslag som kortar ned den? Lämna en kommentar! (Yrkandena i slutet behöver inte kortas ned, bara brödtexten.)

Jag bifogar även några överstrukna stycken, som egentligen redan är kapade, men som jag tycker innehöll något viktigt.

Ett valsystem som tar tillvara på 2000-talets möjligheter
eller
En demokratisk vitamininjektion till valsystemet

Det decentraliserade medielandskapet ger politiker större möjlighet att bilda opinion och knyta direktkontakt med väljarna. På www.valpejl.se kunde väljaren 2010 snabbt hitta den kandidat som bäst matchade ens åsikter, i hela riket. Men vårt valsystem tillät oftast inte väljaren att rösta på den kandidaten. I en tid då valdeltagandet generellt sjunker, är det hög tid att införa förändringar för att göra valsystemet mer lyhört och demokratiskt.

1. SKILDA VALDAGAR. Riksdagsval, landstingsval och kommunval har unika frågor som måste föregås av varsin debatt. Oetiska politiker ska inte kunna gömma sig bakom gemensamma valdagar för att gå till val på frågor som egentligen beslutas någon annanstans. Därför bör valdagarna skiljas åt.

2. RÄKNA PERSONKRYSS FRÅN ALLA VALKRETSAR. En väljare i Skåne berörs av de beslut som Skåne landstingsfullmäktige/regionfullmäktige fattar - oavsett om beslutsfattarna bor i Malmö eller Hässleholm. Men om jag är skriven i Malmö och har favoritkandidaten i Hässleholm, så får jag inte personkryssa henne - för jag bor inte i "hennes" valkrets. Visst, jag kan skriva hennes namn på en blank partivalsedel. Men eftersom hon bara kan bli personvald på kryss från en enda valkrets, blir min röst i praktiken en röst på topkandidaterna hemma i Malmö, oavsett om jag har förtroende för dem.

Detta bör ändras. En kandidat måste kunna bli personvald av alla väljare i församlingens "upptagningsområde", oavsett om valet är till kommun, landsting eller riksdag.

Detta kan kräva att reglerna för geografisk representation och utjämningsmandat måste revideras. Det må vara hänt. Fördelningen av utjämningsmandat upplevs ändå av de flesta som helt oförutsägbart, vilket inte är bra för förtroendet för valsystemet.

3. LÄGRE OCH JÄMLIKARE PERSONVALSSPÄRRAR. Personvalsreformen var en seger för liberalismen, men de höga spärrarna som andra partier krävde har gjort att ytterst få personer kryssats in. Få väljare utnyttjar rätten att kryssa, kanske just för att det är så svårt att göra skillnad.

Att spärren dessutom är formulerad som en procentsats gör att kandidater i stora valdistrikt, eller stora partier, behöver fler kryss än andra för att komma över spärren. Detta är inte rättvist.

Spärren förhindrar oberäkneliga resultat om extremt få kryssar. Det är bra. Men egentligen borde det räcka med en spärr på ett fast antal kryss. I kommunval krävs utöver procentspärren att kryssen ska vara minst 50 till antalet; i landstingsval ska de vara minst 100. Om dessa siffror kompletterades med en nivå för riksdagsval (och ev. reviderades), skulle procentdelen kunna avskaffas. Det skulle stärka kontraktet mellan väljare och förtroendevald, och stärka förtroendet för demokratin.

4. ELEKTRONISK RÖSTNING. Dagens röstning med papperslappar innebär en enorm ruljans av valsedlar, där endast en bråkdel används i slutändan. Detta är dåligt inte bara för ekonomin och miljön, utan öven för demokratin; pengar, inte politiska idéer, blir avgörande för om ett parti ska kunna ställa upp i allmänna val, eftersom man måste få ut sina valsedlar till varje vallokal i landet, och sedan kunna kontrollera för sabotage flera gånger under valdagen. Och den manuella rösträkningen innebär alltid risk för den mänskliga faktorn - fel eller fusk.

Dessa problem kan lösas med elektronisk röstning. I varje vallokal kan det stå en röstmaskin, där väljaren via t ex en pekskärm kan välja mellan alla partier och kandidater som ställer upp i valet. Alla partier får en rättvis och lika stor chans, och makten ligger i sanning hos väljaren. Röstning kan även ske via Internet.

Elektronisk röstning används redan i många länder. 2004 röstade 28,9 % av väljarna i USA elektroniskt, och 380 miljoner väljare i Indien valde sitt parlament med elektroniska röstningsmaskiner. I Baltikum går det idag att rösta med ett SMS.

Kompromisser kan förstås göras. Om datoriserad lagring av rösterna inte bedöms vara säkert, kan röstmaskinen skriva ut ett kvitto på plats. Eller rentav en skräddarsydd valsedel. Denna motion syftar inte till att binda upp Folkpartiet kring någon specifik lösning, men till att öppna sinnet för de möjligheter som elektronisk röstning kan ge, och utforska dessa.

Partier som vill får gärna fortsätta köra ut valsedlar till vallokaler och hushåll. Men med elektronisk röstning som komplement, kan vi belöna de väljare som tar valet (och personvalet) på största allvar och gör efterforskningar. Vi kan göra valet tillgängligare för de som inte vill gå till en vallokal. Och spelplanen kan bli mycket rättvisare för partier på uppstart eller med begränsade resurser.

5. MÖJLIGHET ATT RÖSTA PÅ ANDRAHANDSVAL. "4-procentspärren" i riksdagen, och dess motsvarigheter i landsting och kommun, är nödvändiga för att förhindra kaos i parlamenten. Men spärrarna gör samtidigt demokratin stel. Väljare vågar inte rösta på ett uppstickar-parti, eftersom rösten är kastad i sjön om partiet inte når över spärren.

Med elektronisk röstning som nämnts ovan, vore det enkelt att även registrera ett andrahandsparti att rösta på. Andrahandsvalet kan träda i kraft om partiet, när alla förstahandsröster räknats, inte blivit invalt.

Om detta av någon anledning skulle visa sig svårt att kombinera med valhemligheten, borde varje väljare ha rätt att välja själv: bibehållen valhemlighet, eller möjlighet att rösta med andrahandsval. Behovet av valhemlighet varierar från person till person, och detta bör vi respektera och beakta på bästa sätt.

Väljare måste kunna välja efter sitt hjärta, utan att behöva taktikrösta. Detta utsätter förstås alla etablerade partier för ökad konkurrens. Men vi liberaler vet redan att konkurrens är oslagbart som sporre för att bli bättre, så detta bör vi välkomna!

Därför yrkar vi att landsmötet uttalar att Folkpartiet Liberalerna ska verka för:

1. Att allmänna val ska hållas på skilda valdagar
2. Att kandidater i allmänna val ska kunna bli personvalda av alla som får rösta till församlingen ifråga, oavsett valkrets
3. Att personvalsspärrarna ska kräva ett bestämt och lågt antal kryss, istället för en viss procent av rösterna inom valkretsen ifråga. Spärrarna ska vara olika för riskdagsval, landstingsval och kommunval.
4. Att traditionell valsedelröstning ska kompletteras med elektronisk röstning via internet, SMS och röstmaskiner utställda i vallokaler
5. Att nämnda elektroniska röstning ska erbjuda möjligheten att lämna en andrahandsröst, som träder i kraft om det förstvalda partiet inte kommer in i riksdagen, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige ifråga