Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i kommunledningen tycker om att ta fram högtravande mål som ska uppfyllas, men personalen får inga resurser för att lyckas med det. Istället skär vänstern ned på pengarna och kräver att målen ska uppfyllas ”inom befintlig budgetram”, vilket är politikerspråk för ”skala bort ytterligare lite resurser från grunduppdraget - undervisningen - så att vi kan stoltsera med hur mycket vi bestämmer över skolan”.
I onsdags hade vi årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Vi beslutade om mål för personalen utifrån vänstermajoritetens budget för kommunen. Det var väldigt många mål. Som om det inte räckte att skolpersonalen redan måste lyda under
- Skollagen och
- Läroplanen,
- kommunens skolplan - kommunfullmäktige ska sen lägga på
- ytterligare ett lager med pekpinnar i form av dessa mål.
Vi i den borgerliga gruppen lämnade en protokollsanteckning om att det var hiskeligt många mål, och att flera av dem presenterades som ”mätbara mål”, men i själva verket bestod av visioner. Ord som låter fint alltså, men som inte är särskilt konkreta för personalen att jobba med eller går att mäta om man har uppnått målen. Exempel:
- ”Samtliga ungdomar i Kalmar kommun ska vara drogfria.” Observera dock att vi gör inga drogtester på barnen i Kalmars skolor. Det görs en enkätundersökning om narkotikavanor i åk 8, men hur ska man kunna mäta drogfrihet bland alla ungdomar utifrån det lilla? Att som politiker sätta upp såna här mål är helt enkelt inte seriöst, och detta reserverade jag mig mot.
Vi i den borgerliga gruppen efterlyste även en kostnadskalkyl av varje mål, eftersom många av dem var uppenbart kostnadsdrivande (alltså att de kostar pengar att genomföra), men inga pengar skjuts till. Några exempel:
- ”Platser [inom förskola och familjedaghem] ska kunna erbjudas inom önskat område.” Det är dock inte specifierat vad ”område” är. Det kan ju lika gärna vara ”hela kommunen” som ”50 meter från husporten”.
- Daglig frukt till alla elever
- ”Alla elever ska vara behöriga att söka till gymnasieskolan” – fint mål förvisso, men det kräver ju självklart mera och mer utbildade lärarresurser för att kunna coacha varje elev rätt.
- ”Alla skolor ska ge eleverna möjlighet till minst 30 minuters schemalagd fysisk aktivitet om dagen.” (Raster räknas inte, utan det ska vara något som personal organiserar.)
De resurser som dessa mål kräver har vänsterblocket inte behagat skicka med när satte upp målen. Istället skär de ned på skolan, år för år framöver, med flera miljoner kronor.
Efter mötet hade vi politiker samtal hela eftermiddagen med skolornas rektorer, vilket var mycket givande. Jag tog upp flera av dessa problem med rektorerna i ”mitt” område, och fick tyvärr många av mina farhågor bekräftade.
Bättre med (fp): i Folkpartiet liberalernas skuggbudget, som vi försökte få igenom i somras men som röstades ned, hade vi till skillnad från vänstermajoriteten prioriterat resurserna så vi inte skulle behöva skära ned på skolan. Istället ville vi bl a skära ned på den politiska organisationen, som vänstern har svällt upp på senare år. Vi har även motsatt oss att kommunen ska hålla på och dalta med en egen skolplan, så åtminstone ett av de fyra styrdokumenten ovan hade vi rakt av kunnat befria skolpersonalen ifrån. Vi tror faktiskt att de, som träffar skolbarnen varje dag, kan fatta goda beslut för dem ändå. Så mycket litar vi på deras omdöme och kompetens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar