Masspsykos bland Obama-anhängare

Via PhotoShop disasters råkade jag på den här bilden, och snubblade därmed in i den amerikanska presidentvalsdebatten:

Republikanerna i Virginia vill med detta halvfula montage säga att de prioriterar kampen mot terrorism. En bild på Usama Bin Ladens ögon, på en brun pergamentliknande bakgrundstextur, ungefär som i en Sagan om ringen-filmaffisch. Och där hade sagan kunnat vara slut.

Men nej! På webbtidningen TPM (som enbart verkar innehålla pro-Obama artiklar) har man gjort det till en stor nyhet och hävdar att detta är ett försök från republikerna att jämställa Bin Laden med Barack Obama.

För att grundfärgen på bilden (egentligen hela broschyren som den publiceras i) är brun!

Wow. Ja, Obamas hud är ju som bekant den enda källan i världen till ljusbrun färg. Och fastän de själva har hittat och publicerat originalbilden, så frågar de sig om det verkligen är Bin Laden på bilden.

Det läskigaste är dock inte den låga kvaliteten på nyheten – det har vi i Sverige också – utan den sektliknande konsensusen från kommentatorerna. Kommentarfältet svämmar över med dignifierade konstateranden om hur moraliskt bankrutta republikanerna är och hur detta uppenbart är en medveten och oerhört utstuderad komplott. De stirrar så länge att de hittar på födelsemärken som lagts till, näsa som har breddats och ögon som har retuscherats om. Några spekulerar att republikanerna delvis har ”morfat” in lite genuint Obama-foto. De lyckas tillochmed slänga in lite nedsättande kommentarer om intelligensen hos folk på landsbygden.

Suck. Man tycker att folk som är så kära i Obama borde ha någorlunda koll på hur han ser ut! Han och Bin Laden är inte ens lika, särskilt inte runt ögonen.

Om de hade överlappat de två Usama-bilderna i PhotoShop så hade de kunnat se att allt sånt är struntprat – det är exakt samma bild, fast monokrom och med ändrad kontrast.

Det är intressant att studera presidentvalet på avstånd och se hur de båda lägren kastar paj på varandra. Men jag brukar faktiskt inte se så ensidiga kommentarfält. Det var bara nån enstaka kommentator som såg igenom denna uppenbara nyhetsanka, och dessa blev ändå ignorerade av majoriteten.

(Personligen, om jag röstade i presidentvalet, skulle jag över huvud taget inte prioritera kampen mot terorrismen när jag gjorde mitt val. Våra reaktioner mot terrorism är skadligare än terroristattackerna själva.)