20 april 2018

Kalmar kommun kräver fortfarande inte sociala hänsyn vid sina upphandlingar

Interpellation som jag har lämnat in till kommunalrådet Bertil Dahl (V) för att debattera på kommunfullmäktige på måndag. Mötet är öppet för allmänheten och webbsänds:

Kalmar kommun upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 500 miljoner kronor per år. För många företag är kommunen en mycket värdefull kund, och vi bör utnyttja det till att ställa krav vid våra upphandlingar. I kommunens upphandlingspolicy har detta stått sedan 2014, och efter revidering i höstas lyder texten:
”Vid tjänstekontrakt och entreprenader ska utredas om det är möjligt och lämpligt att ställa krav som innebär att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning med ordinarie arbetuppgifter. Syftet är att bidra till framtida kompetensförsörjning och att stärka integration och social hållbarhet i bredare bemärkelse. Ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning är prioriterade målgrupper.”

Det här är fjärde året jag interpellerar i denna fråga, och det gör jag för att det här är en viktig möjlighet för oss att ge sysselsättning och ett sammanhang för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, men det är också en möjlighet som kommunen tycks missa gång på gång. De första åren svarade du att det tagit lång tid att få rutinerna på plats. I fjol kunde du bara lyfta fram ett enda exempel på där krav på sociala hänsyn hade lett till någonting, ”ett fåtal personer vid en byggnation vid Hagby skola”. Det var inte bara vagt i förhållande till frågan som ställts, utan dessutom ett ganska skralt resultat av ett krav som funnits i upphandlingspolicyn sedan slutet på 2014.

I samband med detta sa du dock att ”rutinerna är klara nu”, och att ”vi får se i vilket sammanhang vi kan redovisa det här”. Döm då om min förvåning när Kalmar kommun ett år senare uppenbarligen fortfarande inte efterlever upphandlingspolicyn. Förra månaden var upphandling av beläggningsarbeten uppe för beslut i KSAU. Här hade kommunen ett gyllene tillfälle att t ex begära att leverantören tillhandahöll ett antal praktikplatser. Att skyffla grus är inte så himla komplicerat. Men den möjligheten att kräva sociala hänsyn togs tyvärr inte.

För de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden har vi möjlighet att ge dem en arbetsplats att gå till, ett sammanhang och en möjlighet att få bidra till samhället. För Kalmar kommun kan det i förlängningen leda till att färre personer behöver försörjningsstöd. Ni har i majoriteten haft åratal på er att få ordning på detta. Men hur mycket har de fina orden övergått i handling?


Med anledning av ovanstående behöver jag ännu en gång fråga:
  1. Vilka sociala krav har ställts vid upphandlingar hittills, och hur många och hur långvariga sysselsättningar har det lett till?
  2. När och i vilka fora kommer uppföljningen och utvärderingen att presenteras?


Björn Brändewall (L)

Inga kommentarer: