Folkpartiet liberalerna i Kalmar bedriver just nu en informationskampanj till familjer i Kalmar, där vi uppmärksammar alla på att de har en rätt att välja förskola och skola. I Barometern skriver jag och Lene Polteg (FP) om detta:
Skolverket och flera andra instanser har konstaterat att konkurrensen mellan kommunala skolor och friskolor gynnar utbildningskvalitén för eleverna i båda skolformerna. Vi i Folkpartiet liberalerna är stolta över att ha fått igenom friskolereformen, som gjort det möjligt för alla i Sverige att välja vem som ska förse deras barn med barnomsorg och utbildning. Men för att konkurrensen ska ge dessa positiva effekter fullt ut är det viktigt att så många familjer som möjligt utnyttjar möjligheten att välja.
Detta behöver inte betyda att alla som väljer, kilar över till en friskola. Man kan lika gärna välja en annan kommunal skola, eller komma fram till att skolan som kommunen anvisat faktiskt är den som passar bäst. Då har man ändå visat skolan att man ställer krav, att den inte kan ta eleven för given. Vi har uppmuntrat våra kommunala skolor att profilera sig på olika sätt, så att varje barn ska kunna hitta en skola som passar just henne eller honom. Det finns många olika sätt att lära sig.
I Barn- och ungdomsnämnden har vi politiker dock sett att barn med lågutbildade föräldrar eller utländsk bakgrund sällan går på friskolor i Kalmar. Detta kan tyda på att dessa familjer i lägre utsträckning gör ett aktivt val över huvud taget. Samtidigt är det dessa barn som ofta har en uppförsbacke framför sig och som skulle gynnas mest av en väl vald skola. Kommunens välfärdsbokslut konstaterar att grupper med låga eller ofullständiga skolbetyg har förhöjda risker för framtida psykosociala problem, och får det svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden.
Våra erfarenheter tyder tyvärr på att det finns både fördomar och okunskap om friskolereformen. Låt oss därför ta död på några myter:
- ”Är de andra skolorna privatskolor som bara rika har råd med?” NEJ, både kommunala och fristående skolor är avgiftsfria och finansieras gemensamt via våra skatter.
- ”Är kvalitetskraven lägre på friskolor?” NEJ, alla skolor lyder under samma skollag och läroplan och inspekteras löpande av Statens Skolinspektion, som alliansregeringen skapat och som kan dra in tillståndet om en skola inte sköter sig.
- ”Kan friskolor välja att bara ta in de minst resurskrävande eleverna?” NEJ, fristående grundskolor är skyldiga att ta emot alla elever som ansöker, så långt de har plats.
Nu mot årsslutet tar flera skolor emot ansökningar och sammanställer vilka elever som ska börja på skolan nästa höst. Vi i Folkpartiet liberalerna tänker inte låta vare sig fördomar eller okunskap stå i vägen för varje barns möjlighet att gå i den skola som passar bäst för hennes eller hans behov. Därför kommer vi under de kommande tre veckorna att genomföra en informationskampanj i valda områden i Kalmar.
Vi tänker uppmärksamma familjer på att de har en rätt och välja både förskola och skola, och att det aldrig har varit lättare. I Kalmar kommun har vi dessutom beslutat, i politisk enighet, att vara extra generösa med gratis skolskjuts, så länge skolan man väljer ligger inom kommunen. Valet är nu ditt!
Björn Brändewall (FP)
Vice ordförande Kalmars Barn- och ungdomsnämnd
Lene Polteg (FP)
Ersättare Kalmars Barn- och ungdomsnämnd
Följ mig på Facebook
Inlägg
4 kommentarer:
Du skriver: "NEJ, fristående grundskolor är skyldiga att ta emot alla elever som ansöker, så långt de har plats."
Betyder detta att friskolan går till kommunen och anger hur många platser de har, och att de sedan får elever tilldelade sig som utfall av en valprocess?
Vilka kriterier används om fler söker än vad skolan har plats till?
Ser du inget problem i att det i första hand är barn till välutbildade föräldrar som går på friskolorna, men att dessa ändå (enligt lag) får lika mycket pengar som de elever som kanske skulle behöva lite mer hjälp?
Hej Anders,
När en friskola vill etablera sig i en kommun så ansöker den till Skolverket om tillstånd att få bedriva skola för ett visst antal elever/klasser. Detta antal elever blir skolans maxkapacitet. Om fler än så söker så är det "först till kvarn" som gäller. Skolor får även ge förtur till syskon, dvs om storebror redan går på skolan, så har lillasystern förtur när nya elever ska tas in.
Just det du påpekar, att "det i första hand är barn till välutbildade föräldrar som går på friskolorna", är en av anledningarna till att vi tyckte att den här informationskampanjen behövs. Jag har inget emot om t ex familjer med utländsk bakgrund väljer att sätta barnen i närmaste kommunala skola, men mycket tyder på att de i dagsläget inte jämför alternativen över huvud taget. Och då måste man fråga sig varför det är så. Förhoppningsvis leder ökad kunskap om skolvalet till att olika samhällsgrupper väljer i ungefär lika stor utsträckning, vilket borde ge lite mer blandade sociala bakgrunder i klassrummen.
Barn med högutbildade föräldrar får inte lika mycket pengar. Det är det som är det fiffiga med resursfördelningssystemet som vi i Kalmar har beslutat om. Eftersom det finns starkt forskningsstöd för att barn med dessa bakgrundsfaktorer behöver extra mycket stöd för att klara målen i skolan, så är skolpengen större för dessa barn, och mindre för barn med högutbildade föräldrar. Pengen följer med till den skola som eleven väljer. Det betyder förstås inte att skolpengen blir exakt perfekt anpassad för varje enskild elev, för behoven kan ju variera även om man har likadan bakgrund. Men på en skola med ett hundratal elever blir det överlag ganska bra anpassat.
Ah! Kollade lite och det är här i Mölndal man tagit ett fullmäktigebeslut på att inte ha några faktorer i skolpengsberäkningen, utan den är helt enkelt ett snitt per elev.
Bättre då i Kalmar tydligen!
Först till kvarn, betyder det helt enkelt ansökningsdatum bestämmer?
Ersätts en skola på något sätt om man inte fyller sina platser?
Har kommunen ansvar att stå med platser i reserv för de elever som pga en konkurs plötsligt står utan grundskoleplats?
Hur avspeglas det i så fall i modellen?
Vilka alternativ är det friskolorna fyller som ni inte hade tidigare?
Vilka är, som du ser det, de största fördelarna med att ha en friare konkurrens?
Hej igen Anders,
Nu börjar vissa frågor nå en detaljnivå där jag kan råka komma med småfel här och där när jag svarar på rak arm, men jag ska göra mitt bästa.
"Först till kvarn, betyder det helt enkelt ansökningsdatum bestämmer?"
Japp.
"Ersätts en skola på något sätt om man inte fyller sina platser?"
I huvudsak nej, man får anpassa kostymen efter storleken. Det brukade finnas ett "enhetsbidrag" för varje skola, men det har vi tagit bort eller åtminstone krympt kraftigt från och med årsskiftet. Ersättning utgår för lokalkostnader, och då får friskolor ersättning per kvadratmeter motsvarande snittet för de kommunala skolornas lokaler.
"Har kommunen ansvar att stå med platser i reserv för de elever som pga en konkurs plötsligt står utan grundskoleplats?"
Nja - kommunen har ansvar att *fixa* platser omgående om en friskola lägger ned. Men den måste inte ha dem redo i förväg. Tänk på att om en friskola går i konkurs, så blir ju den skolans lokaler genast lediga, och lärarna ser sig om efter en ny arbetsgivare, så det fövore inte helt omöjligt för kommunen att driva vidare utbildning i ett övergångsskede tills man fixat egna lokaler och personal.
"Hur avspeglas det i så fall i modellen?"
I dagsläget mycket lite, men det är en ständigt levande fråga i debatten. Eftersom 9 av 10 av Kalmars elever går i kommunal skola och förskola, friskolor generellt är mindre än kommunala skolor, och ingen fristående enhet i Kalmar har gått i konkurs så länge som jag kan minnas, så är det inget överhängande hot som påverkar den dagliga ekonomiska planeringen. (Däremot var det en kommunal skola som fick läggas ned härom året, men lokalerna togs genast över av en ny friskola, så flera av eleverna i området kunde lyckligtvis stanna kvar där.)
"Vilka alternativ är det friskolorna fyller som ni inte hade tidigare?"
En del har annan pedagogisk inriktning, t ex Waldorfskolan. Men bäst svar får du nog om du direkt frågar de elever och lärare som valt att gå i respektive arbeta i dessa skolor.
"Vilka är, som du ser det, de största fördelarna med att ha en friare konkurrens?"
1. Alla skolor måste anstränga sig mer för att förtjäna medborgarnas förtroende; de kan inte ta eleverna för givna. Det höjer utbildningskvaliteten, har bl a Skolverket konstaterat.
2. Det blir naturligt att erbjuda en mångfald av alternativ, så att olika elever kan välja mellan olika skolor och hitta någon som passar deras behov/förutsättningar/önskemål. Den mångfald som Kalmars kommunala skolor erbjuder idag hade knappast uppstått om de inte hade haft ett "hot" i form av friskolor.
3. Folk blir helt enkelt lyckligare av att ha fått välja själva (dvs känna att de kan påverka sin livssituation), så jag ser ett egenvärde i det.
Skicka en kommentar