Basilikan tar över!

Det började så oskyldigt, med några frön i ett par krukor. Nu hotar örterna att ta över mitt köksfönster, och sedan: världen!

Nu behöver jag många recept som förbrukar rikligt med färsk basilika! Hoppas att du kan lämna ett förslag i kommentarfältet.

Brist på kärnkraft skördar liv

Barometern gör en artikelserie om kärnkraften, ett år efter jordbävningen i Fukushima. Med anledning av detta passar jag på att publicera en insändartext som jag skickade in för snart ett år sedan:

Nu börjar kärnkraftsolyckan i Japan att skörda människoliv, men kanske inte på det sätt som kärnkraftsmotståndarna hade tänkt sig. Den radioaktiva strålningen från kraftverket i Fukushima har visserligen inte krävt ett enda dödsoffer, trots all mediarapportering. Men efter tsunamikatastrofen i mars så står Japan utan två tredjedelar av sina kärnkraftverk.

När nu sommarens värmebölja slår till, har japanerna inte energi till luftkonditionering. Värmen har hittills lett till att 21 000 japaner har lagts in på sjukhus, varav 32 har dött. Flera av dessa människoliv hade säkert kunnat skonas om de hade kunnat använda sin luftkonditionering. Och vi kan bara tänka oss hur mycket gott sjukhusen hade kunnat göra av sina resurser om de inte hade haft 21 000 värmeslag att behandla.

Det är vid såna här tillfällen som vi påminns om de liv som vi normalt räddar dagligen i moderna samhällen, tack vare att vi har tillförlitlig tillgång till energi. Vi har vant oss vid att ta för givet att våra mor- och farföräldrar ska överleva somrarna, så de får inga nyhetsrubriker när de klarar hettan. Och skönt är väl det. Låt oss minnas det nästa gång någon vill utnyttja rädsla för att stänga  ner kärnkraftverk utan att tillfullo ersätta det med någon annan energi.

IFAU nästa FRA?

Det är smärtsamt att konstatera att den alliansstyrda regeringens rättspolitik sällan är bättre än socialdemokraternas, när det gäller att försvara rätten till ett privatliv. FRA-lagen väcker fortfarande smärtsamma minnen till liv efter fyra år, och sedan dess har riksdagen klubbat igenom såväl IPRED som Datalagringsdirektivet.

Nu vill regeringen att IFAU (Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering) ska få bygga upp en databas med känslig information om privatpersoner. Partikollegan Benny Lindholm (FP) skriver kritiskt om detta.

Det rör sig inte om vilken information som helst som ska samlas in, utan om politiskt sprängstoff som etnisk tillhörighet och medlemskap i fackföreningar. Information som man absolut inte vill ska hamna i orätta händer, särskilt inte i händer som samtidigt sitter på samhällets våldsmonopol, d v s staten.

Vi svenskar är ganska unika i vår tro att staten alltid är god, men detta är något som kan ändras över en valnatt. De maktinstrument som instiftas av en i grunden rätt schysst regering kommer att finnas kvar när en helt livsfarlig regering tillträder. Hitler skulle ha älskat att kunna skriva ut en färdig adresslista på alla judar och blattar, och Stalin skulle ha älskat att effektivt kunna klämma åt alla som försökte organisera sig fackligt.

Jag tar del av IFAU-rapporter då och då, och brukar tycka att de är alldeles utmärkt lärorika som de är, UTAN integritetskränkande bakgrundsdata. Snälla IFAU, sälj inte er själ bara för att kunna komplettera rapporterna med hur många som är ”etniska svenskar mitt i facklivet”.

Staten är mäktig nog som den är, tack. Nu behöver vi istället lite tyngd i den andra vågskålen som representerar den enskilde medborgarens rättigheter inför staten.

Läs Benny Lindholms artikel!

Uppdatering: Även Linda Nordlund och Ebba Tornérhielm i LUF skriver om detta.

Rödbruna myter om invandrare och vinst i välfärden

Tre lästips som avlivar myter:

• Fler och fler invandrare får jobb: 2 av 3 av de 250 190 nya jobb som skapats mellan 2000 och 2010 har gått till utrikes födda.
• Friskolorna tar nästan inte ut någon vinst alls. Däremot investerar de hundratals miljoner varje år ur egen ficka.
• Carema tog aldrig ut några skattemedel i vinst, och under Caremas tid på Koppargården förbättrades vårdrutinerna jämfört med när kommunen hade drivit boendet.

Dessa fakta borde bli riktigt obekväma för Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som lever på dessa myter. Åtminstone om du hjälper till att sprida dem, så att fler får veta hur det faktiskt ligger till. Uppenbarligen är det många i Sverige som har en helt felaktig bild av läget i dessa viktiga välfärds- och valfrågor.

Barnens träd

Idag har jag och kommunalrådet Anette Lingmerth (S) varit på Västra Funkaboskolan och invigt planteringen av ett träd för barnen. Initiativtagare är Jonas Paulman (bilden), som var ett av de 686 barnhemsbarn som utsattes för missförhållanden när de var små och som fått en offentlig ursäkt från staten. Nu viger han sitt liv åt att springa, paddla och cykla Sverige runt och plantera träd för barnen - det blir bara fler för varje år som går!

Vid trädets fot finns en liten plakett som påminner om barnkonventionen. Västra Funkaboskolan är nu fadder åt trädet och kan använda det som utgångspunkt i sin pedagogik kring barnens rättigheter!

Förhoppningsvis blir det ett träd till i Kalmar nästa år!

Att ha läslust och att få betyg

Flera författare diskuterade hur vi ska öka läslusten hos unga. Riksdagsledamoten och debuterande deckarförfattaren Christer Nylander (FP) menade att läsningen i skolan inte borde behöva stanna vid svenskaämnet. Om du frågar en samhällslärare så säger hen: Läs Robinson Kruse så lär du dig handel. Om du frågar en historielärare så säger hen: Läs Richard III så lär du dig färstå maktbegär som en drivkraft i historien.

Bert- och Sune-författaren Johan Unenge oroade sig för att föräldrars högläsning för sina barn vid sängkanten har minskat, för att "det finns så många andra sätt att få barnen att somna nu". Hans uppmaning var: sluta inte läsa vid sängkanten bara för att barnen lärt sig läsa själva, för då slutar barnets läsande där!

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) diskuterade med flera forskare på ämnet "Betyg - för vem?" Moderatorn försökte flera gånger spetsa till det till frågor som "är du för eller emot betyg", men forskarna var mer intresserade av att problematisera fördelar och nackdelar mellan olika sätt att bedöma och betygssätta elever.

Forskarna gav flera möjliga förklaringar till den dagsfärska rapporten att friskolor i år i högre utsträckning har gett högre betyg än de nationella proven medger. Det är så vitt jag vet första gången man sett en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor på detta sätt (även om myten har levt i många år). Det kunde bero dels på att det var första undersökningen med nytt betygssystem. Friskolorna är ofta mindre enheter och då har haft svårare att i stor skala diskutera hur de ska tolka de nya betygskriterierna rättvist. Om så är fallet så bör det här gå över om något år. Man har även iakttagit att de för höga betygen oftare delas ut till flickor, och det kan bero på att de, trots samma prestation som killarna, får bonus för att de visar mer entusiasm och engagemang.

Sverige har haft en stigmatiserande, närmast religiös, debatt om betyg eftersom betygssystemet i många år var nästan avskaffat. Så nu är det så "nytt" för oss att debatten bara har handlat om huruvida vi ska ha betyg eller inte. Nu finns bred enighet kring att vi SKA ha betyg, så nu kanske mer nyanserande debatter kan börja komma. Betyg kan ju faktiskt utformas på väldigt många olika sätt. Olika bedömningssätt kan behöva utformas beroende på om målet är att ge underlag för urval - som nuvarande betygen - eller om bedömningen ska involvera/motivera eleverna.

Jämför med högskoleprovet, som egentligen inte mäter någonting alls. Men det ger oss en siffra att förhålla oss till, och det tycks alla vara glada med. Där hör jag aldrig någon debatt. Men det säger egentligen mycket lite om hur bra det kommer att gå för en i sina framtida studier.

Fryshuset, och att växa upp till man

Fryshuset har många bra seminarier med både hjärta och hjärna. Jag fick höra ett bra panelsamtal om "hur formas unga killars manlighet?" De tog tillvara både på att vi alla har ett ansvar att säga emot när man ser killar vara stöddiga, men även att vi ska uppmuntra när man ser de positiva sidorna av manlighet, som att visa lojalitet med sin grupp och beskydda de som är fysiskt svagare. Och detta är saker man även ska uppmuntra när man ser det hos tjejer!

En tant i publiken noterade tyvärr att hon var den enda kvinna som hade yttrat sig under hela seminariet. Att panelen bara var män kan man förstå, men bland alla i den blandade publiken så var det bara män som hade ställt frågor och gett sig in i diskussionen. Kvinnor behöver ta mer plats, och ibland måste kvinnor sjäkva ta första steget för detta.

Jag fick även lyssna på hur de har ett eget gymnasieprogram för elever med aspbergers syndrom. Det är viktigt att skilja på inkludering kontra integrering: integrering kräver anpassning av individen, inkludering accepterar individen som den är. Läraren Magnus Jansson pratade om att man kanske inte är "en i gänget" bara för att man är med i en elevgrupp - man kan ändå vara socialt avskild och inte ha någon att utbyta erfarenheter med. Då är man fortfarande utanför, men det syns inte.

De arbetar mycket med att se det positiva i hur var och en är annorlunda. Aspbergers-människor är kanske inte så sociala och kan ha svårt att se helheten, men de kompenserar ofta för detta med att vara väldigt lojala och att ha ett utvecklat sinne för detaljer. Detta borde vara eftersökta egenskaper på en del arbetsplatser!

På plats i Almedalen

Sent omsider så fick jag tag i ett ledigt boende i Visby och njuter just nu av lite "semester" i almedalsveckan/politikerveckan. Det är alltid en fantastisk puls här under denna vecka, och det känns riktigt häftigt att ministrar, andra makthavare och vanligt folk går sida vid sida mitt i stan och samtalar med varandra. Jag menar, i hur många länder är något liknande möjligt?

Det finns en fantastisk uppsjö av kostnadsfria seminarier och andra aktiviteter. Detta är en guldgruva för den som vill öka sin allmänbildning i samhällsfrågor, och träffa representanter för alla möjligha grupper i samhället. En del tycker om att mingla, jag gillar att anteckna för fullt och supa in så mycket information som möjligt.

Jag kommer att blogga lite om seminarier som jag går på.