07 september 2011

Rättelse om skolpsykologer

UPPDATERING 20 SEP: Efter samtal med såväl Psykologförbundet och Barn- och ungdomsförvaltningen har jag finslipat de flesta siffrorna nedan. Det är alltid en utmaning att leverera så korrekt statistik som möjligt. Slutsatsen jag landar på är dock densamma.

Jag har de senaste dagarna skrivit mycket om behovet av fler skolpsykologer i Kalmar, och bland annat hänvisat till en nyutkommen studie från Psykologförbundet. Där har det stått att Kalmar kommun har 2900 elever per skolpsykolog.

Denna siffra avser samtliga skolor i Kalmar, medan jag bara har avsett att skriva om de som Barn- och ungdomsnämndens psykologer jobbar mot. Rätt siffra utifrån detta är att det är 1667 grundskoleelever per skolpsykolog i Kalmar, har jag fått höra.

Rätt ska självklart vara rätt, och därför skriver jag detta nu. Men det förändrar inte min ståndpunkt i stort, eftersom skolpsykologerna i Kalmar även har ansvar för förskolans och förskoleklassernas elever. Det innebär enligt årets elevprognos cirka 7500 elever fördelat på tre psykologer, vilket innebär 2500 elever per psykolog. Inget jätteskillnad från 2900, alltså.

Förskolan är visserligen inte lagreglerad på samma sätt som grundskolan, men för mig har detta varit en självklarhet hela tiden att vi måste upptäcka eventuella problem tidigt. Då är det rimligt att skolpsykologerna ska kunna lägga lika stor vikt på elever i förskolan som i grundskolan. Annars kommer ändå dessa barn upp på dagordningen några år senare, när de börjar grundskolan.

Psykologförbundets krav på "max 500 elever per psykolog" gäller med lika stor tyngd för förskolan. Vi får se om de gör en liknande undersökning för förskolan framöver.

06 september 2011

Kalmarborna underkänner skolan

(UPPDATERING 6 SEP: Läs min rättelse om antalet skolpsykologer.)

…åtminstone enligt rubriken på rapporten Underkänt!, där Lärarnas Riksförbund (LR) har frågat 500 kalmarbor om vad de tycker om skolan. LR presenterar ett antal sammanfattningar av undersökningen. Här kommer mina kommentarer på dem:

LR: Kalmar kommun styrs av en rödgrön majoritet (S, V och Mp). Officiell statistik visar att kommunen misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och inte i tillräcklig utsträckning fördelar resurserna till skolan efter elevernas behov.

Varje gång en elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper är det en tragedi. För att råda bot på detta har vi nyss beslutat att förstärka det kompensatoriska inslaget i hur skolpengen beräknas i Kalmar, så att barn med större behov också får en större peng, och den pengen följer med eleven till den skola hon väljer att gå på. Denna förändring träder i kraft den 1 januari 2012.

LR: Drygt hälften (53 procent) tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering.

Jag instämmer. Olika kommuner satsar olika mycket på skolan, och ytterst innebär det att barn får olika livschanser beroende på vilken kommun de föds i. Jag har flera gånger fått anledning att kritisera att de rödgröna i Kalmar skär ned på skolan eller satsar mindre än andra kommuner, bland annat i skolmaten och nu senast med tillgången på skolpsykologer, där Kalmar har hälften så många psykologer per elev jämfört med riksnittet.

Det är intressant att även bland de rödgröna väljarna så tror en majoritet att det vore bättre om skolan finansierades statligt. Det är något för våra politiker i riksdagen att lyssna till, för där är Folkpartiet liberalerna det enda partiet som vill ha ett förstatligande.

LR: Nära 9 av 10 (87 procent) instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade för undervisningen.

Detta blir lagkrav från och med 2015, och förvaltningen i Kalmar arbetar intensivt för att inventera läget och komplettera utbildningen hos de lärare som behöver det. Med Lärarlyftet har staten infört ett kraftigt ekonomiskt stöd för de lärare som behöver vidareutbilda sig - kommunen blir ersatt för hela 70 % av lönekostnaden.

LR: Fler än 4 av 10 (45 procent) tycker inte att politikerna i Kalmar gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan.

Vi har äntligen en ny skollag nu sedan den 1 juli, och den skärper till saker som tidigare var luddiga och stärker elevens rätt till saker som skolpsykologer, rätt till bibliotek och även rätt till kompetenta lärare. Genom att se till att vi lever upp till dessa högre krav i lagen, tror jag att vi kommer att komma tillrätta med mycket. Men det finns självklart alltid saker som kan bli bättre, och om någon har idéer på hur vi kan göra skolan bättre så är jag alltid villig att lyssna.

LR: 7 av 10 (73 procent) tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har efterlyst en parlamentarisk utredning kring detta, så att det inte ska gå att ta ut vinster om det samtidigt förekommer brister i skolan ifråga.

Men vi varken kan eller bör förbjuda vinster helt och hållet, för man ska komma ihåg att när en ny skola startas så ligger det stora investeringar bakom, så oftast går den med förlust de första åren. Detta är pengar som ägarna har betalat ur egna fickor. Att skolan efter några år kan börja ta ut vinst är nödvändigt för att ägarna någonsin ska få tillbaka sin investering.

Och om en skola kan ge bättre utbildning för eleverna, med samma resurser, och ändå få lite pengar över - då tycker jag att de har gjort sig förtjänta av det.